Successful PhD course

The PhD course on Greenhouse gases (GHG) at the Skogaryd Research Catchment was finished by an excursion to the ICOS site Hyltemossa in Scania. During the intensive one-week course 14 enthusiastic PhD (and MSc) students learned how to measure GHG emissions. Now they traveled back to their home universities to apply the learned to their research projects.

IMG_8834

Annonser

Measuring GHG emissions from soil and trees

PhD students learning about different methodologies to measure greenhouse gas (GHG) emissions. Research Engineer Per Weslien demonstrates a laser instrument for measuring nitrous oxide;  Dr. Mari Pihlatie demonstrates that even trees emit GHGs; visiting the Micro-meteorological equipment at Mycklemossen; Prof. Janne Rinne uses the Automated SkyLine2D system to measure 13C isotope in methane.

Greenhouse gas PhD course

This week we are having the PhD course ”Greenhouse gases – biogeochemistry and measurement techniques in ecosystems and landscapes” at the SITES infrastructure Skogaryd Research Catchment, organized bu the Biogeochemistry Group.  PhD students from Sweden and abroad learn about eddy covariance, chamber techniques, stable isotopes and much more.

Computer exercise at ”Hemmet”, hands-on experience with eddy covariance data and footprint modelling.

The course is part of the ClimBEco Graduate School.

A lot of snow

Detta bildspel kräver JavaScript.

We just got back to Abisko Scientific Research station after our initial field trip of the season.

The late spring up here has resulted in a lot of snow and still frozen ground on our sites. Creative thinking, nice weather and a good field team still made the fieldwork successful.

/ Mats P. Björkman – the Alpine & Polar Ecology group of BLUES

Field season starts!

20170604_080946

Mats P. Björkman, Haldor Lorimer-Olsson and Argus Pesqueda have headed up to Latnjajaure Field Station west of Abisko to start up this field season. It’s the second field season in the project ”Permafrost thaw – decadal responses to climate change”. If you want some flash backs from last year field work with Alpine and Polar Ecology group of BLUES see these posts:

Fieldwork in Abisko

At last some work

Tent camp at Corrvosjaure

Calf marking at Corrvosjaure

Flux measurements at Corrvosjaure

Back in a sunny Tarfala

On the other side of Träsket

Kebnekaise from its best

Birches on the tundra

Dendrochronology?! On that?????

Last fieldwork for the season

Rain, snow and a bit of sun

– the Alpine and Polar Ecology group of BLUES

Sydafrika Dag 11: Kaapvaal-kratonen

Dag 11: 14 oktober, 2016

Färden mot Kaapvaal-kratonen

Axel Hellman

Efter gårdagens exkursion i Kaaien-terrängen kring Upington, där vi såg flertalet olika vulkaniska bergarter och sedimentära bergarter, for vi på morgonen vidare mot Kimberley. Morgonen började med en genomgång av dagens rutt och de geologiska sevärdheter vi skulle påträffa under dagen. Det var nämligen ingen vanlig dag i Sydafrika utan dagen då vi skulle upp på Kaapvaal-kratonen.

Kaapvaal kratonen är en cirka 3,6–2,7 miljarder år gammal (arkeisk) bit stabil jordskorpa, vilken totalt är ca 2,7 gånger större än Sveriges yta. Urberget i stora delar av Sydafrika tillsammans med delar av Zimbabwe och Botswana utgörs av denna kraton.

Gårdagens punktering på en av bilarna var lagad och Lorenz höll ett föredrag för oss om Traansvaal Supergroup: en grupp bergarter vilka breder ut sig över stora delar av kratonen. Dessa bildades för mer än 2 miljarder år sedan och är relativt opåverkade av senare geologiska händelser. Bergarterna är mestadels sedimentära och har bildats i en riftmiljö. Sandstenar, konglomerat, kalkstenar och skiffrar utgör huvuddelen av gruppen tillsammans med fåtalet vulkaniska bergarter.

img_2405

En stor skärning längs vägen bestående av en ”BIF” som tillhör Transvaal-sedimenten.

För att komma till Kaapvaal-kratonen körde vi från Areachap-terrängen och genom Kaaien-terrängen, och lämnar med det de sista delarna som är relaterade till Namaqua-orogenen. Dagens första stopp var en högmetamorfoserad glimmerskiffer (en lerig sedimentär bergart vilken blivit omvandlad genom högt tryck och höga temperaturer) vilken varit nedtryckt till cirka 40 km djup och sedan förts upp till ytan. Vidare kollade vi även på bandade järnmalmer, så kallade ”BIF” (Banded Iron Formation), vilka Pia höll ett föredrag om.

img_2402

Närbild på en snygg bandad järnmalm.

Under resan körde vi genom områden med sanddyner av Khalahari-sand och temperaturen nådde som högst 41 grader! Vi såg också de väldigt häftiga vulkaniska avsättningarna från Ongeluk-lavan, som för 2,4 miljarder år sedan rann ut på havsbotten och formade sfäriska avsättningar av kuddlava. På vägen till Kimberley såg vi dessutom en tillit (förstenad morän), som också är 2,4 miljarder år gammal. Vi såg dessutom arkeiska stromatoliter i kalksten, kalkproducerade alger vilka utgör spår av de första liv som fanns på jorden. Under dagen såg vi också flera giraffer, bufflar, strutsar och springbockar innan vi till slut trötta och solbrända nådde Kimberley där pool och grillning väntade.

 


Vill du läsa mer?

Kaapvaal-kratonen:

Poujol, M., Robb, L. J., Anhaeusser, C. R., & Gericke, B. (2003). A review of the geochronological constraints on the evolution of the Kaapvaal Craton, South Africa. Precambrian Research, 127(1), 181-213.

https://en.wikipedia.org/wiki/Kaapvaal_Craton (bild tagen härifrån)

Transvaal Supergroup

https://en.wikipedia.org/wiki/Transvaal_Supergroup

Banded iron formations (BIF)

https://en.wikipedia.org/wiki/Banded_iron_formation