Kursstart Geovetenskaplig Exkursion

Nu börjar kursen Geovetenskaplig Exkursion 1! I år kommer exkursionen att gå till Sydafrika, där studenterna kommer att få uppleva fantastiska geologiska sevärdheter som skildrar nästan tre miljarder år av Jordens utvecklingshistoria. Under exkursionen kommer studenterna att förflytta sig runt halva Sydafrika på 22 dagar, med start och slutstation i Kapstaden.

Kursen består i år av två övergripande delmoment: en omfattande exkursionsdel och en fördjupande seminariedel. I fält kommer vi att inrikta oss på geologin i Sydafrikas västra halva. I Göteborg fokuserar uppgifterna på de viktigaste aspekterna av hela Sydafrikas geologi, som i många hänseenden är i absolut världsklass. Genom att studera den Sydafrikanska berggrunden kan geologer förstå mycket om Jordens uppkomst och utveckling.

Jag ser fram emot att få presentera för studenterna ett fantastiskt land och en massa härlig geologi.

Axel Sjöqvist (doktorand och en av exkursionsledarna)

img_7862

Parallella lager av 510–400 miljoner år gammal sandsten bygger upp Taffelberget vid Kapstaden. Den världsberömda flata överytan skyldes denna dag av molnen. Foto: Axel Sjöqvist (2012).

 

Annonser

Climate Change Debates

20160922_111005

Today we finalized the last (Thawing Permafrost – will it speed up climate change?) out of three ”Climate Change Debates” within the course NG0210 – Field course in the subarctic, where the students have been very engaged in their discussions and eager to convince their opponent side that ”I” have the strongest argument. I really enjoyed the arguments starting with ”Real Scienctist…” :-). Thanks for your dedication and really looking forward to read your final consensus report!

– Robert Björk

Vandring på Nigardsbreen

20160914_103932

På agendan för dag 3 (14/09-2016) stod glaciärvandring på schemat. Glaciären i fråga heter Nigardsbreen och är en s.k ”outlet glacier” till det största isfältet på den Europeiska kontinenten, Jostedalsbreen. Syftet med exkursionen var att få en djupare förståelse av sediment transport og glacialhydrologien.

20160914_091856

 

Typiskt för en glaciär är att den lämnar särskilda spår efter sig. Vissa av dessa kan ge information om isens forna rörelseriktning och ett exempel på ett sådant spår är parabelriss. Dessa bågformade avtryck bildas under isen då stenar trycks ned i hällen samtidigt som isen rör sig framåt. Den branta sidan i parabelrissen vätter mot isens rörelseriktning.

20160914_093248

Glaciärens smältvatten innehåller mycket sediment och en stor del avsätts i nära anslutning till glaciären. Ett högt och varierande vattenflöde samt mycket suspenderat material är de starkast bidragande faktorerna till de migrerande kanalerna, därav det flätliknande systemet som utmärker ett så kallat braided river system.

moranmarkerad

Strax framför glaciären hittar vi en så kallad ändmorän som utgörs av en linjär formation bestående av material som avsattes i framkanten av isen när denna smälte. Dessa är av stort intresse då de utgör en markör för glaciärens tidigare utbredning. Just denna ändmorän vet vi avsattes under 2004.

20160914_121721

Väl uppe på glaciären stötte vi på sprickor i isen. Dessa är framför allt vanliga i glaciärens framkant där isen smälter och rör sig fortare vilket ger upphov till spänningar. Sprickorna i glaciären är inte statistiska utan kan ändra både utseende och utbredning.

20160914_115444

Längre upp på glaciären visade vår guide Bjørn André oss en stor Moulin, ett dräneringshål för smältvatten på glaciärens yta. Genom dräneringshålet rinner smältvatten till botten och når till slut isens front. 

Dagen avslutades med fika och föreläsning framförd av Marthe Gjerde på Breheimsenteret. Allt som allt, en mycket lyckad dag!

/Henrik Andersson, Henrik Engdahl, Ernst Kallin & Dylan Örn

 

Krundalen, Kvartärgeologi 2016

IMG_3264.JPG

Den 15 september besökte vi Krundalen, en västbelägen sidodal i övre Jostedalen. Enligt NGI har dalen en historia av snöskred, vilket lett till att bebyggelsen gradvis flyttats till den nordliga delen av dalen. Kring dalen finns tre glaciärer som format området. Syftet med exkursionen var att undersöka områdets många moräner och platåer som smyckar landskapet.

img_3379

Det första stoppet var uppe på en av lateralmoränerna, som ledde upp mot ”Tuftebreen”. En lateralmorän avsätts vid glaciärens kanter, den kännetecknas av sin blockrikedom och brist på de finare fraktionerna eftersom materialet är främst supra-och englacialt. Fraktionerna är subangulära till angulära. Med spadborr undersökte vi närområdet till moränen, dock visade sig detta vara något jobbigt ty områdets block- och stenrika karaktär gjorde det svårt att finna platser att borra på. Men på vissa platser kunde alla kornstorlekar samt även stora block urskiljas.

img_3459

Dagens andra stopp var vid ett färskt jordskred som inträffade i juli förra året. Perioden innan skredet hade kännetecknats av mycket nederbörd samt mycket snösmältning vilket kan ha varit en stor faktor i utlösandet av skredet. Innan skredet hade NGI (Rapport 20140530) observerat att det fanns en viss risk (ett skred inom 100 år) för skred.

img_3463

Dagens sista stopp var en exponerad bit av terräng vid vägkanten, som låg österut i början av Krundalen ved Haugen. Exkursionen som genomfördes hade som syfte att vi skulle studera avsättningar och genom att logga sedan kunna beskriva de processer som bidragit till den stratigrafin vi observerat. ”Logging” innebär att man överför och förenklar ett undersökningsområde, även kallad facies, till papper. Det vill  säga, i loggen målas en stiliserad bild av sammansättningen hos det observerade området upp, så att det i efterhand  snabbt går att tolka det man sett och undersökt.  Genom att identifiera olika segment, utifrån sammanhängande karaktärsdrag inom undersökningsområdet, även kallat ett lager, kan man konstruera en kronologi över depositionen i området.

Under loggningen kunde vi se hur det fanns kraftiga gränser mellan olika skikt, vilket innebär att kraftiga förändringar i depositionell-miljö har varit aktiv i området. Dessutom fanns tecken på skjuvning av flera lager, vilket stärkte tolkningen av att en glaciär från dalens inre skjutit fram och tillbaka i Haugen.

Vi som skrivit heter Daniel Westberg, Mattias Engström och Rasmus Linderås.

 

 

 

Kvartär studentene på Nigardsbreen

5-fabric-analysis

En bit nedanför Fåbergstølsbreen, utförde vi en fabric analysis vid en ändmorän. Med hjälp av en kompass mäter man dip (lutningen) och dip direction (lutningens riktning) av flera klaster. På så vis fick vi en uppfattning om glaciärens rörelseriktning då ändmoränen avsattes.

nigards

Filippa Fredriksson, Jennie Lindblad och Marie Winnebäck skrev di siste 3 blog inlägg.

Field work in Congo

img_0971img_0985img_0987img_1039img_1090img_1063

Recent research expedition to the Central Congo Basin, near Kisangani (DR Congo), together with a PhD student and two MSc students from Ghent University (Belgium). We are interested in how much carbon tropical forests in the Congo basin store and in the soil nutrient cycling, which is important for forest productivity.

Planing the experiment in a local bar; our hut at the Yoko Research Forest; teaching the local kids how to play frisbee; group photo with our local helpers, without the research would not be possible to conduct; weather station at Yangambi (run by INERA), the longest climate data in Central Africa; enjoying the sunset over the Congo river during dinner ob the terrace at Yangambi

Hemsedal, Kvartärgeologi 2016

hemsedal

I kursen Kvartärgeologi (GVG310) ingår en exkursion till Norge. I år kommer den att besöka Hemsedal, Jostedalen, Nigardsbreen med mera. Detta inlägg kommer handla om första dagen på exkursionen då vi befann oss i Hemsedal.

isälvssediment

Nedanför Kyrkjebøstølane finns ett grustag som enligt Norges Geologiske Undersøkelses (NGU) løsmassekart (jordartskarta) är karterat som breelvavsetning vilket på svenska torde bli isälvsavsättning eller -sediment. Detta är tydligt på platsen då materialet förekommer i sorterade lager. I bilden är de uppdelade i fyra sektioner. Nummer ett är ett lätt sorterat lager med sten och grus där klasterna är ”subrounded”. Nummer två är siltig finsand och nummer tre är olika lager med mer osorterat material än de tidigare, men som fortfarande har en viss sortering. När man observerar lagrena ser man en ”coarsening upwards”-sekvens. System nummer fyra består till största del av större sten som också är ”subrounded og subangular”. Tolkningen här blir att man har haft ett isälvssystem med en glaciärfront som rört sig och därför har platsen hamnat på olika avstånd från fronten, vilket ger olika storlekar och sorteringsgrad på det avsatta materialet. System ett och tre har troligtvis avsatts på lite avstånd från fronten, medan nummer två möjligen har avsatts i en inte längre aktiv kanal som då varit lugnare (vilket tillåter avsättning av det finare materialet). Nummer fyra har då avsatts närmare fronten.

skred

Den 25 juli 1655 skedde något som var allvarligt nog att skrivas in i Hemsedals historieböcker. Då raste nämligen en bit av fjällsidan ut och förstörde bland annat en bondgård. Denna händelse är väl synlig även idag då bitar av berget ligger utspritt hela vägen ner till älven som flyter genom Hemsedal, vilket syns tydligt på bilden. Hur vet man att blocken inte är flyttblock då? Framförallt för att blocken inte har rundats av isen utan fortfarande är väldigt kantiga, samt att de tydligt har samma litologi som bergsidan de kommer ifrån.

anne+rogen

I Hemsedal finns också exempel på rogenmorän. Det är bananformade moräner som finns i övergången mellan kallbaserad och tempererad glaciär. Det bildas under  mer friktion under en kallbaserad glaciär som dras ut på sidene, vilket till slut blir dessa landformer. På kvartärgeologikartan för Buskerud Fylke av K.J Kristiansen och J.L. Sollid från 1985 är området här tydligt utmärkt med rogenmoräner. I bilden är de något otydliga, men de går från höger till vänster mellan sjöarna.

Ibland är det inte bara oss studenter som får se saker för första gången, utan det här var även första gången Anne fick se rogenmorän. Kul tycker både vi och Anne!

nicklas håkansson

Med det vill vi tacka för oss! Vi som skrivit detta inlägg är Andrea Håkansson, Niclas Hultin, Irma Håkansson och Niklas Johansson.

 

Rain, snow and a bit of sun.

Detta bildspel kräver JavaScript.

We are now on our way back after 10 days in the surroundings of Abisko. The final fieldwork for this season provided a variety of weather including rain, snow, hail, a bit of sun and northern lights. We managed to collect all the shrubs needed for Christopher Leifsson’s MSc thesis, took the last flux measurements for Karolin Gunnarsson’s BSc thesis and collected about 90 kg of soil for future incubation and biomarker analysis. However, no permafrost was detected at the Goaivojavri where we thought we would find some…

Jonas Stenström from Untamedscience was a pleasant company (although it took a while to get used to all his cameras…) and soon there will be a movie from the field campaign.

Enjoy the pictures above.

– the Alpine and Polar Ecology group of BLUES